Vad krävs egentligen för att skapa en bra park? För att folk ska trivas och för att den ska fungera långsiktigt? Det vet Louise Thyberg, landskapsarkitekt på Karlstads kommun.
–Det bästa med mitt jobb är att få göra en fin miljö för de boende i Karlstad.
PARK. Att planera en park är ett stort projekt. För Louise Thyberg, landskapsarkitekt på Karlstads kommun, är belöningenatt få se folk ta den färdiga parken i besittning. Men vägen dit är lång och det är många aspekter att ta hänsyn till för att parken ska fungera.
–Man behöver se till helheten. Ska man utveckla en befintlig park får man titta på vad som har fungerat och vad som inte har fungerat i parken. Är det en helt ny park får man kolla på vad som saknas för att kunna komplettera om möjligt. Man behöver också ta hänsyn till om det finns boende runt omkring som skulle kunna störas av nya inslag.
Mark och natur
En bra start är, enligt Louise, att se till de specifika förutsättningarna på den aktuella platsen.
–Man måste titta på vad det finns för förhållanden vad gäller sol, skugga och markförhållanden för att få en känsla för vilka växter man tror kan fungera. Vi funderar också på hur vi kan främja den biologiska mångfalden och stärka pollinatörerna.
Det kan också finnas kulturhistoriska aspekter att ta hänsyn till. I upprustningen av Residensparken i Karlstad, som Louise projektledde, fick både Länsstyrelsen och Värmlands museum vara med när entreprenören gjorde djupare schakter för att se om det fanns några arkeologiska lämningar eller spår från äldre verksamheter på platsen.
Årstidsvariation är också en viktig aspekt i planeringen av parker.
Underhåll
En miss när man planerar en park kan vara att ambitionerna är höga men saknar förankring hos de som ska underhålla platsen, vilket gör att parken inte fungerar långsiktigt.
–Man behöver ta hänsyn till de möjligheter som finns att ta hand om parken. Så vi inte gör superflådiga grejer som sedan inte går att sköta. Det måste finnas en kommunikation mellan de som ska sköta parken och de som planerar den. Att prata med varandra innan, är jätteviktigt. Man måste ha med det långsiktiga perspektivet, säger Louise.
Trygghet
Tillgänglighetsperspektivet är också centralt, att parken ska vara tillgänglig för alla och att ha olika lösningar kring det. Likaså är trygghetsaspekten viktig, att folk ska känna sig trygga.
–Trygghet är en upplevelse och känsla man måste komma åt. Det är till exempel viktigt att jobba med belysning av olika slag, det ska vara ljust men får inte blända.
Vad brukar folk uppskatta i en park?
–Sittplatser är alltid viktigt och att det finns en variation i det. Det ska vara inbjudande. Estetik är också viktigt, man vill att folk ska tycka det är vackert och välkomnande. Även tillåtande, att folk ska känna att de får gå och sitta på gräset, leka och ha picknick. Att det är en plats för alla och en plats som är till för att användas.
Vad är det roligaste med att planera en park?
–Att hitta formerna och strukturerna tycker jag är väldigt roligt. Gestaltning och att få sätta de stora dragen. Det bästa med mitt jobb är att tillsammans med mina kollegor få göra en fin miljö för de boende i Karlstad. Att skapa eller utveckla en park som många människor kommer få ta del av – det kan inte bli så mycket bättre, avslutar Louise.
